Påfyllnadsdos mot difteri,stelkramp, kikhosta
Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för barn och ges sista gången i årskurs 8. Påfyllnad rekommenderas vart 20e år.
För personer som har nära kontakt med spädbarn (<1 år) kan en boosterdos tidigareläggas för att minska risken för att barnet ska smittas med kikhosta. Det ska dock gå minst 10 år mellan doserna.
Boostrix kan ges till gravida kvinnor under andra eller tredje trimestern för att skydda barnet mot kikhosta under de första levnadsmånaderna. Bäst skydd uppnås då det ges vid graviditetsvecka 27-32.
Vanliga biverkningar är rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Huvudvärk, trötthet och allmän sjukdomskänsla kan uppstå. Även feber, yrsel, illamående förekommer.
Difteri
Difteri orsakas av en bakterie som sprids mellan människor. Sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige idag men förekommer fortfarande i länder med låg vaccinationstäckning. Difteri orsakar infektion i hud och svalg vilket kan leda till kvävning.
Stelkramp
Stelkramp smittar genom en bakterie från jord som kommer i kontakt med ett sår genom te x djurbett eller en sårskada. Sjukdomen orsakar kramp i musklerna och är livshotande för den som inte får snabb behandling.
Kikhosta
Kikhosta orsakas av en bakterie och smittar mellan människor. Äldre barn och vuxna blir sällan allvarligt sjuka men kan ha hosta som håller i sig tre till åtta veckor. Yngre barn, speciellt de under sex månader kan bli svårt sjuka och behöva vård på sjukhus.
